Faktaboks

Marius Nygaard
Fødd
13. september 1838, Bergen, Vestland
Død
7. februar 1912, Kristiania (no Oslo)
Verke
Skolemann og språkforsker
Familie

Foreldre: Skipsfører, senere kjøpmann Mads Christensen Nygaard (1793–1875) og Maren Behrens (1806–75).

Gift 5.8.1863 i Bergen med Elizabeth («Elise») Martin (28.7.1842–9.5.1923), datter av bankmann William Martin (eg. Ole Thistel Bergmann) (1801–72) og Maren Elizabeth («Elisa») Maxwell (1805–73).

Fetter av Johan Diederich Behrens (1820–90); far til William Martin Nygaard (1865–1952); farfars far til Kristen Nygaard (1926–2002) og William Nygaard (1943–).

Marius Nygaard

Bilete frå Norsk biografisk leksikon

Marius Nygaard
Av /NTB Scanpix ※.

Marius Nygaard var ein norsk skulemann og språkforskar. Han var den første etter Ivar Aasen som skreiv ei framstilling av grammatikken i landsmålet. Boka kom i 1867 og var den første læreboka i nynorsk grammatikk.

Bakgrunn

Marius Nygaard var fødd i Bergen i Hordaland (no Vestland) og døydde i Kristiania. Han vart cand.philol. ved universitetet i Kristiania i 1861, var timelærar ved katedralskulen i Bergen i 1862–1863, deretter adjunkt og overlærar ved katedralskulen i Kristiansand i 1864–1876. I 1877–1894 var han rektor ved gymnaset i Fredrikshald (no Halden) og i 1894–1910 rektor ved Drammens latin- og realskole.

Språkarbeid

I ungdomen var Nygaard med i den krinsen av målmenn i Bergen som seinare skipa Vestmannalaget i 1868. I 1867 gav han ut Kortfattet Fremstilling af det norske Landsmaals Grammatik, den første læreboka i normalisert nynorsk. Han hadde brevkontakt med Ivar Aasen, og Aasen gav òg råd i samband med arbeidet.

Som forskar arbeidde Nygaard særleg med syntaksen i norrønt, og gav mellom anna ut Eddasprogets Syntax (2 bind 1865 og 1867) og Norrøn syntax (1905). Saman med to andre rektorar, Jan Johanssen og Emil Schreiner, gav han i 1887 ut Latinsk Ordbog, som fekk tilnamnet «rektorordboka». Fleire av bøkene har kome i nye opplag eller utgåver, og er i bruk den dag i dag. Nygaard skreiv òg lærebøker i gamalnorsk. Ei av bøkene, Udvalg af den norrøne Literatur for Latin- og Realgymnasier (1875), kom i 18 utgåver og var i bruk i skulen med revidert innhald og tittel så seint som i 1970-åra.

Nygaard var medlem av Undervisningsrådet frå 1898 (formann i 1904–1908) og gjekk inn for at landsmålet skulle ha større plass i litteraturlesinga i skulen. Saman med Jonatan Aars utarbeidde han det endelege forslaget til 1907-rettskrivinga for riksmål.

Andre verv og engasjement

Nygaard var medlem av Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab frå 1877 og av Det Norske Videnskaps-Akademi frå 1880.

Les meir i Store norske leksikon

Litteratur

  • Jarle Bondevik: «Dei fyrste grammatikkane i landsmålet etter grammatikken til Ivar Aasen». Maal og Minne 1–2, 3–4. 1988
  • Halvdan Koht: «Fraa den fyrste maalstrævstida», Festskrift til William Nygaard i anledning av hans 25-aars jubileum som forlagsboghandler 1888 – 20. september – 1913. 1913
  • Jostein Krokvik: Henrik Krohn. Vestmannalagsreisaren og målreisaren. Bergen 2002
  • Finn Nygaard: Rektor Marius Nygaard 13. september 1838–1938. Oslo 1938

Faktaboks

Marius Nygaard
Historisk befolkingsregister-ID
pf01036392086175

Kommentarar

Kommentarar til artikkelen blir synleg for alle. Ikkje skriv inn sensitive opplysningar, for eksempel helseopplysningar. Fagansvarleg eller redaktør svarar når dei kan. Det kan ta tid før du får svar.

Du må være logga inn for å kommentere.

eller registrer deg